MiIjarder människor lever i fattigdom de går hungriga och utan tillgång till rent vatten varje dag, att behovet av hjälp är stort i vår omvärld råder ingen tvivel om. Sverige har som mål att ge ca 1% av BNP i bistånd per år, vilket för Sverige blir 30 miljarder kronor. Debatten om hur effektivt dessa medel används och om de verkligen ger någon effekt har blåst upp igen. Både Sveriges statliga bistånd och stora organisationer som röda korset har kritiserats hårt för att stora summor försvinner på vägen och aldrig kommer fram till de behövande. Frågan om varför vissa länder är hopplöst fattiga samtidigt som andra är överflödigt rika är komplicerad och hur man får ett fattigt land att bryta ett dåligt mönster är kanske ännu mer komplex. Sydostasien var för 50 år sedan fattigare än Afrika och kommer vara rikare än västvärlden om mindre än 40 år om de växer i sammatakt som nu(per capita).

Är bistånd ett bra sätt att främja högre ekonomisk och social utveckling eller kan biståndet i sig vara ett problem? Ska biståndet i sådana fall styras av givarlandet eller ska det ges som budgetstöd där mottagarlandet beslutar hur de ska användas? Hur kontrollerar man i sådana fall att biståndet går till skolböcker och inte vapen. De flesta länder som får bistånd har allvarliga problem med korruption på nästan alla nivåer i samhället vilket försvårar alla former av biståndsarbete. Många regioner har även problem med inbördeskrig och har nästintill inget fungerande styre, konflikter som ofta rotar sig långt tillbaka mellan olika folkgrupper och religioner. Tanken är att bjuda in vår biståndsminister Gunilla Carlsson för en öppen föreläsning runt Sveriges bistånd och hur Sverige och andra rika länder på bästa sätt kan hjälpa fattiga länder på fötter och att gå mot en bättre utveckling både ekonomiskt och socialt. Att ge studenter en möjlighet att både väcka nya tankeställningar och få svar på frågor inom bistånd och utvecklings frågor.

Kontakt:
Bonnie Sjöblom – bonnie.sjoblom@uforebro.se
Robin Zetterman – robin.zetterman@uforebro.se